Första veckan i Juni åkte vi till Österlen för att fricampa. Vi ville vara ute i god tid, före turiststormen. Då vi inte är intresserade av campingar eller ställplatser är våra möjligheter att hitta någon plats överhuvud taget en utmaning. Med siktet mot Hammars backar och en vision om att slå läger högt där uppe på den skånska sydkusten med den vidunderlig utsikten över havet, så hade vi högt ställda förväntningar minst sagt. Väl framme möttes vi av låsta bommar, grindar och förbudsskyltar. Ingen bra start med andra ord. Vi parkerade och tog en promenad upp i stället.
Vackert så det gör ont, blåsigt så in i attan och fullt av kossor. Det visste vi ju redan. Men hade det inte varit vansinnigt kul att vakna upp här!
Hammars backar är militärt område, överallt finns spår som vittnar om det. Hade inte Svetlan varit så stor hade han kunnat övernatta i den här sönderbombade pansarvagnen.
Kunde inte låta bli att dekorera lite…haha!
Efter en lång härlig promenad på Hammars backar satte vi oss i bilen för att börja leta efter den där perfekta platsen att slå läger på. Vi körde genom det böljande vackra och idylliska landskapet där det tyvärr inte alls går att fricampa.
Vi var tvungna att ta hjälp av ortsbefolkningen till slut. Samtliga vi pratade med sa samma sak. Att det blir svårt. Anledningen till det är alla dessa bommar som sattes upp efter att människor inte respekterar allemansrätten. Kan någon förstå att man tycker det är okey att köra med tunga husbilar rakt ut i naturen och förstöra marken?
Efter ett hett tips hittade vi till slut vår drömplats. Backåkra Naturreservat. Visserligen fanns det bommar där också. Men inte av den vanliga sorten, utan en takbom. Så smart. Inga stora schabrak till husbilar och husvagnar kommer igenom. Först trodde vi inte att vi heller skulle kunna passera.
Men det gick precis, och på andra sidan bommen hittade vi till slut vår drömplats. En grusad parkering femtio meter från vita sanddynor vid havet.
Det blåste rejält från havet så vi var tacksamma att ha några björkar som skydd. En annan sak vi var enormt tacksamma för var vårt förtält från Taktältarna Lätt att montera, snyggt i svart mot det svarta regnskyddet på taket. Det kändes som vi fått ett rum till. Ett rum att byta om i, kunna sitta skyddad mot vinden och regnet. Förtältet funkade även bra som sovrum för King. Trött efter lek på stranden, med den våta pälsen full av sand och hav, så sov King gott i förtältet.
På kvällen gjorde vi en enkel middag, tortellini med färdig tomatsås på burk upphottad med kryddor och minimozzarella. Allt tillagat i en och samma kastrull på Trangiaköket.
Sen satt vi högt uppe på ”vår” för natten alldeles egna sanddyn, spekulerade i var morgondagens natt kommer vara och såg solen gå ner. Man kan ha det sämre, eller hur?
